TALAR FILOSOFIEN OM?
Filosofien har
använts i många syften vid olika tidpunkter i historien. Platon
konstruerade andra världar i sina diskurser med män i Aten. Herakleitos
konstaterade att allting flöt, "panta rei", och Nietszche förklarade
sin egen alienation genom att skapa en filosofi om övermänniskan.
Wittgenstein analyserade språket och fann(?) att språket begränsar
oss och bestämmer vad vi kan veta överhuvud.
Vishetsälskarna
drog slutsatser om de mest skilda ting och konstruerade världsbilder
(förklaringsmodeller av världen) som ofta var ganska abstrusa.
Jag anser att en vis man grundar sina antaganden på sanna fakta och
jag tvivlar på att detta varit fallet i fråga om åtskilliga
filosofers filosofier. Jag hävdar med andra ord att subjektivism var
ett inslag i forna tiders filosofier och kanske är det också
i dag i moderna filosofier.
Subjektivism
eller subjektiva antaganden kan ha sitt ursprung i induktiva slutsatser
och antaganden, och jag tror att utmärkande för induktiva slutsatser
som kanske förefaller bestickande, men vid en logisk analys visar
sig vara felaktiga eller ogrundade, är att en eller flera premisser
är felaktiga eller oklara eller på annat sätt är logiskt
grumliga. Eftersom en falsk premiss kan göra en slutsats som omfattar
åtskilliga sanna premisser falsk eller felaktig, inser man att varje
premiss som utgör grunden för en slutsats måste analyseras
sorgfälligt, och om den är falsk, måste den modifieras
om slutsatsen skall bli sann. Det är således nödvändigt
för en filosof att nagelfara varje slutsats han drar och om han önskar
dra en korrekt slutsats kan han inte ta hänsyn till rädslan att
lämna gamla begrepp och 'sanningar', utan måste sträva
efter att uppnå logisk stringens i sina resonemang oavsett om det
medför att han måste träda över gamla skrank och i
vissa fall kanske villfarelser.
Jag
anser att flera filosofer, däribland Platon, inte uppfyllde ovanstående
krav på objektivitet i sina filosofiska diskussioner och jag drar
slutsatsen att för åtskilliga antika tänkare var filosofien
en (o)logisk lek med falska premisser. D.v.s. de förde i många
fall logiskt riktiga resonemang, men deras premisser var ofta grundade
på traditionsenliga uppfattningar eller andra antaganden som av hävd
ansågs vara sanna. För dessa filosofer var filosofien en berättigad
konstruktion av personliga önskningar. För dem talade filosofien
inte om, för dem sades filosofien tala om, och det med orätt.
Dylikt trams är förövrigt kännspakt för själupptagna
individer.
Den
filosofi som byggs upp med sanna premisser som utgångspunkt och logiskt
riktiga resonemang talar om. Vad talar den om?
DEN TALAR OM
HUR PREMISSERNAS INNEHÅLL FÖRHÅLLER SIG TILL VARANDRA!
För
information1 på denna sidan gäller Copyright ©
1997-1998, Carl-Johan W. Radow. Författaren förbehåller
sig rätten till alla stavfel. Sidan är anpassad till programmet
Netscape Cummunicator
.1Se
index.html.